Taste the Waste

Är det livsmedelsindustrin som producerar för mycket mat? Är det snabbköpen som beställer för mycket livsmedel? Hurdå för mycket?

Så många går hungriga i den bästa av världar. Om den mat som kastats bort skulle ha varit för mycket för de som svälter här i världen, är det ingen som vet: det var ingen av dem som blev erbjudna nåt av det. Frågan man kunde ställa vore väl om livsmedelsindustrin producerat för mycket för att snabbköpskedjor och detaljhandel skulle klara att sälja det.

I det här samhället måste investeringar löna sig för företaget. Betyder: utgifterna för produktion och försäljning måste avkasta en vinst som överstiger kostnaderna. Dessa måste vara så billiga som möjligt.

Då föredrar man att kasta mat och saker som går att använda eftersom det är billigare:

Att sortera bort skämda exemplar kostar ju arbete och lön, och då lönar det sig att slänga hela lådor. Livsmedel som inte uppfyller vissa storleksrestriktioner eller estetiska restriktioner kastas bort, för innehållet i varje låda måste vara homogent och innehålla t. ex. tomater av samma sort, typ, kategori och kaliber och måste vara enhetliga till färg, mognad och form. Böjda gurkor passar inte i raka packlådor och blir mestadels inte alls skördade: det skulle föra med sig höjda förpacknings- och transportkostnader. Transporten av bönor från Kenya medför risken att en del av dem redan har ruttnat när de väl kommer fram – de färska bönorna hade säkert smakat gott i ursprungslandet, men de är avsedda att exporteras. Brödhyllorna måste vara fyllda tills stängningsdags, annars går kunden till konkurrensen – allt bröd som inte sålts till dess slängs bort. När de nya varorna redan levererats till snabbköpen, kastas de „gamla„ varorna bort för de inte kan säljas längre etc.

Livsmedels“slöseriet“ må vara absurt med tanke på att alla ton mat som slängs, kunde delas ut i länder där människor hungrar. Men det som räknas är inte människors behov, utan den hårda grundval som gäller i det här samhället: Försäljning av varor ska avkasta vinst för livsmedelsproducenter och livsmedelshandel. Allt arbete och alla naturliga resurser som ingår produktionen är inte värda ett jota om försäljningen inte lönar sig.

100 år rysk revolution – en kritisk blick

I 70 år hade kommunisterna makten i Sovjetunionen:

Deras mål var att avskaffa den kapitalistiska produktionen, klasssamhället och den imperialistiska världsordningen. Vad de klarade av var ett ganska hållbart alternativ till västvärlden. I resten av världen växte Moskva-orienterade partier upp, som gav protesten mot den sociala orättvisan, mot det fria lönarbetets konsekvenser, den internationella kapitalistiska konkurrensen och västvärldens många krig, ett politiskt program. Dessa program passade inte de etablerade partierna i Väster, även om de så länge oppositionen var vanmäktig, tolererades. Det var ett radikalt alternativ, som höll den marxistiska arbetarrörelsens kritik mot kapitalismen levande. Sovjetunionens makt var både i den praktiska världspolitiken och ideellt en garanti för att samhälle och nationer under 1900-talet verkligen hade ett alternativ till det kapitalistiska systemet och USAs världsordning. Och man ska inte förbise att detta var orsaken till att t.o.m. en del marxistisk kritik drog till sig uppmärksamhet i Väst. Det är det slut på nu. 100 år rysk revolution – en kritisk blick weiterlesen

Turkiet – inrikes och utrikes

Turkiets regionala imperialism och kurdfrågan

Turkiet var från början en av de drivande krafterna i Syrienkonflikten; finansierade och beväpnade rebellgrupper; flyktingslägren på turkiska sidan om gränsen är samtidigt bas för IS-och andra rebeller som Turkiet vill bistå. Humanitära korridorer, hjälp för civilbefolkningen som är instängda i vissa områden – allt detta som förhandlats på den internationella parketten duger att tillvarata turkiska intressen inom anti-IS-alliansen. Framför allt tjänar miljontals syriska flyktingar som befinner sig i enormt stora flyktingsläger på turkiskt territorium som material för att Nato-alliansen ska förorda Turkiets strategiska intressen i Syrien/Irak-regionen. Turkiet – inrikes och utrikes weiterlesen